Så där, ja! Äntligen har du skrivit färdigt ditt manus och fått klartecken från förläggaren att det är dags för produktion. Då är väl boken snart tryckt och klar? Nej, nu börjar nästa fas: manuset ska språkgranskas. 

Språkgranskning kan också kallas redigering eller textbearbetning. Oftast går texten igenom en granskning i två steg: först en grundlig språkgranskning i Wordfilen och senare en korrekturläsning när boken är ombruten (dvs. har blivit boksidor). 

Språkgranskning innebär att en av våra medarbetare går igenom allt från pedagogiskt upplägg till krångliga formuleringar och naturligtvis språkriktighet och konsekvens i ord och uttryck. Man kontrollerar också att inslag som referenser och noter är kompletta och korrekta.

      Språkgranskaren gör bland annat följande: 

• korrigerar rena felstavningar och andra skrivfel i all text
• korrigerar grammatiska fel
• ser till att ord, uttryck och termer skrivs på ett konsekvent sätt genom hela manuset samt överensstämmer med text i figurer
• ger förslag på ändringar när det gäller otydliga formuleringar
• granskar och vid behov förbättrar meningsbyggnaden
• korrigerar felaktig löpande numrering av figurer och tabeller samt i listor, övningar och facit till övningar
• korrigerar felaktiga hänvisningar från löpande text till figurer, tabeller, fotnoter och andra delar av boken
• korrigerar språklig asymmetri i uppställningar och punktlistor
• markerar eventuella oklarheter i manuset och anger när information saknas eller behöver kompletteras
• markerar formuleringar som riskerar att uppfattas som diskriminerande med hänsyn till kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 
• ser till att löpande referenser är konsekvent utformade och stämmer överens med referenslistorna
• ser till att uppställningen i referenslistorna är alfabetisk och konsekvent genomförd
• kontrollerar logiken i rubrikhierarkin

När det är en antologi som granskas är en vanlig utmaning att få till en enhetlighet i kapitlens upplägg, med en konsekvent ton och begreppsapparat, samtidigt som författarnas olika röster och perspektiv ska få komma till uttryck. 

Språkgranskaren använder sig av verktyget Spåra ändringar, så när du som författare får det språkgranskade manuset kommer du tydligt att se granskarens ändringsförslag. Du får då chans att godkänna ändringarna eller föreslå alternativa lösningar. Efter lite bollande mellan oss har vi så småningom ett slutmanus, som är färdigt för ombrytning - nästa steg i produktionsprocessen. 

Efter ombrytning (från Word till InDesign) där bokens inlaga får sitt utseende, ska texten korrekturläsas. Författarna läser alltid korrektur av sin egen bok. Ibland tar vi dessutom hjälp av en extern korrekturläsare. Korrekturläsning handlar främst om att rätta till fel och upptäcka inkonsekvenser som man har missat i den tidigare språkgranskningen eller som har uppkommit i samband med bearbetningen. I denna fas ska man inte göra större ändringar, eftersom sidbrytningen då måste göras om. 

Alla böcker är olika, och de språkliga utmaningarna skiljer sig därmed från bok till bok. Ibland behövs det mer textbearbetning och ibland mindre. Studentlitteraturs förläggare och redaktör gör en bedömning och ger varje bok den granskning som krävs för att slutresultatet ska bli så bra som möjligt. Vår uppgift är att tillsammans med dig som författare förädla manustext till pedagogisk och uppskattad kurslitteratur för lärare och studenter.